Reportage: Mormorsgården

Som i en saga ligger Mormorsgården där. Med Harefjorden som fond och bullerbykänslan är påtagligt, då små röda hus och gårdar ligger lite här och lite där, utspridda på behörigt avstånd.  Gärdesgården omsluter gårdsplanen med sina små stugor och magasin.

Nutid ger sig till känna: flertalet bilar och en hästtransport skvallrar om att här pågår aktiviteter av annat slag än när den vackra värmlandsgården var ung.

När jag kliver ur bilen möts jag av en trevlig gårdshund. Glad, viftar välkomnande på svansen, utan att vara påträngande.

 

Monica öppnar dörren och ropar: -Välkommen! Ja, jag känner mig välkommen till gården som andas vänlighet, naturlighet och harmoni. Stämmer väl överrens med företagets affärsidé: ”… djuren hjälper oss att hitta balans och harmoni”.

Jag tar en egen liten rundvandring runt gården och hagarna, tätt följd av min nya följeslagare Nikita, Schäfertiken.

Lite bus mellan Smári och Fleygur.

Riddararós fra Ríp, kallad Rita. En härlig ridhäst med kvalitet.

Fina Smári från Smärslid med färgen rödblack, den karaktäristiska röda ålen syns väl på ryggen.

Lugna, förtroendeingivande ögon.

 Väl fungerande lösdrift ger hästarna frihet att vandra omkring, att söka skydd i ligghallen eller busa med varandra. Det är 6 Islandshästar och en Shetlandsponny. Solen skiner och takdroppet ger vårkänslor. Riktigt vinterhåriga är dessa djur som lever ute året runt. Mjuk päls och snälla ögon. Lugna, väluppfostrade. Ja, här blir man lugn och avstressad. 

Dagens besökare är själva upphovet till Mormorsgården; de egna barnbarnen anländer för att få en ridtur i det härliga vädret. Minstingen på snart två är redan ”ryttare” sedan ett halvår tillbaka. Det ska börjas i tid. Här finns ingen nedre gräns för att få prova på att rida. Små barnsadlar med handtag framtill erbjuds, så kan dina barn sitta och hålla i dig, då kan de även få prova att rida här.

Barnbarnen är på plats, väntar otåligt på ridturen.

Annicas vita katt är på besök. Även en av gårdens katter är vit.

I den stora huvudbyggnaden huserar Monica med två hundar och några katter, fyra stycken, tror jag det var. Småhusen är till för barn och barnbarn. En gäststuga finns även för ridsugna gäster att övernatta i. På gårdstunet finns gungor och klätterställningar som besökande barn gärna uppsöker. Här är det fri lek som gäller. Klappa katter och hundar, rida eller bara borsta en häst eller två. Att bara vara, som det så enkelt heter. Något som många av oss har glömt bort hur man gör.

Monica gör oss sällskap och kastar boll med hundarna som gärna springer efter, gång på gång.

- Ge mig bollen! säger Monica. Nova är lydig.

Nova, fokuserad på bollen.

Hon visar upp hästarna och beskriver sin verksamhet med en kort slogan: en hästgård i tiden. Hon syftar på att vi lever i en tid av stress och psykisk ohälsa. Därför är det bra att då och då återvända till naturen och koppla av, leva i nuet och njuta av hästarnas härliga magi. Här får man komma och bara vara med hästen, borsta den, leda den. Om man vill kan man prova på att rida. Monica riktar sig i första hand till barn och den ovana vuxna ryttaren. Har du aldrig suttit på en häst, så är det här det perfekta stället att prova. Hästarna är lugna, de är inte så höga (nära till backen), du får någon som leder hästen tills du känner dig trygg. Man kan rida i paddock (inhägnat område) eller gå en liten skogspromenad.

Monica är själv islandsryttare sedan 25 år tillbaka. Hon inger trygghet och säkerhet, med henne kan du även boka in hel- och halvdagsturer i naturen om du är van ryttare. Då ingår matsäck och vilopauser under turen. Garanterat en avstressande naturupplevelse.

Annica, yngsta dottern, är här för att träna sin häst. Den enda av hästarna som är ”privathäst” och inte lånas ut. Fleygur är född i Monicas flock och inriden av Annica. Han har en spännande färg och vacker hållning. Ett framtida tävlingsämne?

 

Annica och Fleygur.

Ett innerligt förhållande är lätt att få till sin islandshäst.

Barnen är med och hämtar hästar och borsta med små borstar som är lätta för barnhänder att hålla. Meningen är att Shetlandsponnyn ska vara barnhäst idag, men det är för isigt runt gården och han har inga broddar så det får bli de äldre islandshästarna som tjänstgör idag.

Klart man får vara med och hämta hästen om man vill.

Här får alla lära sig om skötsel och annat runt hästen. Men Monica hjälper alltid till.

Monica sadlar och de två barnbarnen lyfts upp. Av minerna att döma är det två nöjda flickor som lugnt följer hästarnas rörelser.

Visst är islandhästen liten, men ser rätt stor ut med de små på ryggen.

Islandshästen är klok och har ett trevligt lynne.

 

Vi får se Annica och Fleygur visa tölt, den gångart som islandhästen är mest känd. Han håller undan för hundarna och fotografen. Vackra Fleygur med flygande man!

Det är så kul att få rida tillsammans med Monica och Annica. Efter förra säsongens ridäventyr tillsammans med dem kan jag varmt rekommendera en ridtur på Mormorsgården.
Garanterat bra mot stress och som Monica säger: -Att rida regelbundet ger god fysisk träning och en känsla av välbefinnande. Välkommen till Mormorsgården!