Kloka ord har väglett mig! Jag känner mig upplyst och ändå är det så självklart: -Det är så trevligt när hästen svarar direkt på första hjälpgivningen, inte tredje gången jag skänklar.
Efter förfrågan till Åsa fick jag bedömning på min insats som unghästryttare. I förkortad version sa hon: -Renodla dina hjälper.
Och det är ju det ridning handlar om. Ge så få och så små hjälper som behövs.
Åsas recept:
Det första är att lära sig att göra inget, låter lätt men är svårt. Sätt igång hästen i skritt, och försök sedan göra inget med skänklar, tyglar eller sits. Hästen måste förstå att om den gör det du ber om så får den vara ifred.
Om du vill att han ska stanna utan att du tar i tygeln, bara genom att du sitter ner och lutar dig lite bakåt t.ex, så ger du den hjälpen, sitt ner, luta lätt bakåt... om inget händer förstärker du med ett “Hooo” och kanske också tygel. När han stannar, beröm genom att göra inget i 10 sekunder.
Gör om, dvs sätt igång, gör inget i skritt i 10 sekunder, sakta av genom att sitta ner och luta bakåt , ev förstärk och beröm när han stannar genom att göra inget.
Motsvarande naturligtvis när du tar igång honom. Vill du att hästen ska starta/öka farten när du lutar dig lätt framåt och trycker lätt med skänkeln så börjar du med det, får du ingen reaktion så kan du inte prova samma igen, utan då får du ta till stora släggan, dvs skänkel, spö och smackning samtidigt och gärna en hjälpreda som hojtar bakom. Men då gäller det att vara extremt noga med att tyglarna är lösa och så fort som han går fram så får han beröm i att man gör inget. Beröm med rösten, men sitt i övrigt still.
Så här kan man göra med alla övningar, övergångar till trav, eller galopp, svänga, framdelsvändningar, etc. Det viktiga är att komma ihåg att göra en hjälp i taget, så att det blir tydligt för hästen. Ganska snart lär de sig att sakta av när man sitter ner och lutar sig bakåt, inte för att man drar i tygeln. Ganska snart kan man kombinera hjälperna. När man gör den här typen av träning är det ganska bra att rida själv, för det kräver koncentration, vilket man tappar om man har sällskap.
Variera gärna genom att rida med sällskap, men passa då på att rida i lite friskare tempo. En unghäst kan behöva draghjälp så att den får känna av att gå riktigt fort, och låt honom då göra det, håll inte igen utan låt honom få gå fort så länge han orkar. Om han gått på bra och blir lite flåsig, varför inte hoppa av och gå ett par hundra meter som beröm innan du rider vidare.
Skridskor på lillan sjön nedan hagen. Alla hästar står nyfiket med mularna vända mot oss för att se vad som händer... match i bandy med Bambi på hal is, liten gädda uppdragen på isen och kaffe, grillad korv med senap. Vad mer kan man önska... hittade litet näckrosblad infruset i isen... som ett grönt hjärta väntar det på varmare årstider.. 
Det blev snö häromdagen, mer än vad bilden visar. Skorna fick tas av, för inga snösulor var påsatta i oktober, då vi skodde om. Nu får vi vänta på lämpligt underlag (ej halkigt) för att ta några härliga vinterturer. Det blir nya skor i februari! Tills dess lite vintervila, här tillsammans med Birta som jag varit medryttare på under flera år. Hon är underbar att rida, med stor integritet och personlighet. Krutpacket i litet format. 
Vackra Eðall! Röd och grann och "han har bara öga för mig" ;)
Kul! Jag arbetar nu i RAW-format, men måste skaffa bättre kamera. 
