Kloka ord har väglett mig! Jag känner mig upplyst och ändå är det så självklart: -Det är så trevligt när hästen svarar direkt på första hjälpgivningen, inte tredje gången jag skänklar.
Efter förfrågan till Åsa fick jag bedömning på min insats som unghästryttare. I förkortad version sa hon: -Renodla dina hjälper.
Och det är ju det ridning handlar om. Ge så få och så små hjälper som behövs.
Åsas recept:
Det första är att lära sig att göra inget, låter lätt men är svårt. Sätt igång hästen i skritt, och försök sedan göra inget med skänklar, tyglar eller sits. Hästen måste förstå att om den gör det du ber om så får den vara ifred.
Om du vill att han ska stanna utan att du tar i tygeln, bara genom att du sitter ner och lutar dig lite bakåt t.ex, så ger du den hjälpen, sitt ner, luta lätt bakåt... om inget händer förstärker du med ett “Hooo” och kanske också tygel. När han stannar, beröm genom att göra inget i 10 sekunder.
Gör om, dvs sätt igång, gör inget i skritt i 10 sekunder, sakta av genom att sitta ner och luta bakåt , ev förstärk och beröm när han stannar genom att göra inget.
Motsvarande naturligtvis när du tar igång honom. Vill du att hästen ska starta/öka farten när du lutar dig lätt framåt och trycker lätt med skänkeln så börjar du med det, får du ingen reaktion så kan du inte prova samma igen, utan då får du ta till stora släggan, dvs skänkel, spö och smackning samtidigt och gärna en hjälpreda som hojtar bakom. Men då gäller det att vara extremt noga med att tyglarna är lösa och så fort som han går fram så får han beröm i att man gör inget. Beröm med rösten, men sitt i övrigt still.
Så här kan man göra med alla övningar, övergångar till trav, eller galopp, svänga, framdelsvändningar, etc. Det viktiga är att komma ihåg att göra en hjälp i taget, så att det blir tydligt för hästen. Ganska snart lär de sig att sakta av när man sitter ner och lutar sig bakåt, inte för att man drar i tygeln. Ganska snart kan man kombinera hjälperna. När man gör den här typen av träning är det ganska bra att rida själv, för det kräver koncentration, vilket man tappar om man har sällskap.
Variera gärna genom att rida med sällskap, men passa då på att rida i lite friskare tempo. En unghäst kan behöva draghjälp så att den får känna av att gå riktigt fort, och låt honom då göra det, håll inte igen utan låt honom få gå fort så länge han orkar. Om han gått på bra och blir lite flåsig, varför inte hoppa av och gå ett par hundra meter som beröm innan du rider vidare.
-Jag har testat det här under några veckor nu. För mig känns det som ett bra recept. Att bara slappna av och göra ingenting får Eðall att slappna av och lyssna till de hjälper jag ger (nästan jämt).
Jag har även ridit de andra hästarna på gården och det är fantastiskt att de fungerar även på de invanda individerna. En avslappnad ryttare gör underverk på vilken häst som helst. Att vara i nuet är ytterligare en sak som är a och o vid hantering/ridning av häst.
Det fungerar inte om vi tänker: -Sedan ska jag handla/träffa bekanta/tillbaka till jobbet..
...LEV I NUET, DÅ UPPLEVER DU LIVET!
